“Matte – ta mig härifrån! Här är lite för många och stora löv!”
måndag 31 oktober 2011
söndag 30 oktober 2011
Chihuahua snorkljud
Ibland låter chihuahuor som ankor, de har ett märkligt “snork”-ljud. Ljudet gjorde mig livrädd första gången jag hörde det. Jag trodde att Sibel, en underbar chihuahua som jag passade, höll på att kvävas till döds mitt framför ögonen på mig. Visserligen hade ägaren berättat om det för mig men jag blev ändå rädd. Till slut kom jag att tänka på att jag skulle massera strupen mjukt och till slut lättade det för henne.
Vad som händer är att hunden får en helt ofarlig s k bakvänd nysning, på latin: pharyngeal spasm. Det är ganska vanligt främst hos chihuahuor och andra småhundar. Det kan även kallas för bakvänd fnysning, inverted sneezing, retrograda (baklänges-) nysningar eller fnysningar, chihuahua-snörvel, tax-frustning, pudel-snork. För att få det att sluta kan man ge hunden något gott att äta, massera strupen mjukt, trycka ihop nosborrarna (heter det så???!) eller få hunden att gäspa genom att själv framkalla en gäspning (ibland “smittar” gäspning).
Snabba förändringar i lufttemperaturen tycks kunna utlösa snork-attacker; t ex när man precis gått ut med hunden eller tvärtom, just som man mitt i kalla vintern kommit in i bostadsvärmen.
Man vet inte vad orsaken är. Några forskare tror att det hos chihuahuor beror på att de har en relativt lång gom. Andra forskare tror att det beror på noskvalster eller torra slemhinnor.
I nummer 10/2011 av tidningen Hundsport finns en intressant artikel skriven av veterinär Berit Wallin Håkansson om snork-fenomenet.
tisdag 25 oktober 2011
Hos veterinären
I måndags var jag med Maya på Djursjukhuset (i Malmö) och träffade veterinären, Ole Frykman, som opererade henne för ca fyra veckor sedan. Jag hade bara pratat med Ole i telefonen tidigare så det var trevligt att också få träffa honom. Maya blev undersökt – känd och klämd på och fick sedan en sederande spruta inför röntgen. Hon skrek som en stucken gris och det skar i mattes hjärta men det gick ju över direkt och snart var hon helt lealös. Jag bar bort henne till röntgenrummet och la ner henne på bordet. Den trevliga sköterskan tog flera bilder ur olika vinklar på Mayas ben. Jag får syn på en av dem på skärmen och blir inte alls glad. Ur en vinkel ligger benpiporna omlott! Flera tankar far genom huvudet på mig – att hon ska opereras igen och tvingas lida ännu mer - var en av dem.
Bära sin chihuahua
Veterinären Ole Frykman berättar att det inte är helt ovanligt med sådana här olyckor. En av de vanligaste orsakerna till att en hund bryter benet är att den ramlat ur famnen när någon burit den. Det är lätt hänt att en hund, särskilt en valp, börjar sprattla och vill ner och att man då tappar kontrollen och tappar den.
Vidare berättar han att det är inte alls bra att jämt och ständigt gå och bära på sin hund. Det är inte helt ovanligt när det gäller små hundar som t ex chihuahua. Om hunden inte får gå själv och använda sin kropp stärks inte skelettet och den kan få stora problem och sjukdomar.
Såklart går jag inte och bär på lilla Maya – hon är ju en hund hallå!!!
Diplom tävling valp nivå 1 lydnad
Kursen avslutades med prisutdelning och fika. Ann hade bakat en underbart ljuvligt god äppelkaka med vaniljsås och till hundarna gav hon olika sorters hundgodis beroende på vilken placering de fått i tävlingen. Attans att jag inte frågade efter receptet…
Kanske vi ska fortsätta valpkurs nivå 2 som börjar i slutet av veckan. Har inte bestämt mig än – tänker på Mayas ben.
lördag 22 oktober 2011
Att lära en valp bli rumsren
Tydliga tecken på “nödighet”
Det tog ett tag för mig att inse att en liten valp behöver gå ganska ofta, ca en gång i timmen, på “toaletten”. Och att det faktiskt syns på dem när det är dags. Så egentligen är det ganska enkelt att få en hund att bli rumsren! Valpen verkar närmast lite orolig och stirrig när den behöver kissa och snurrar gärna runt när den behöver bajsa. Att sniffa runt tillhör också. Så fort valpen visar dessa tecknen är det bara till att gå ut med den till ett lämpligt ställe för den att göra sina behov på, gärna samma ställe varje gång. Jag läste i min chihuahua-bok att valpen föredrar ställen nära hög vegetation. Tänk på att det inte går att vänta – en valp kan inte hålla sig särskilt länge.
När behöver valpen kissa/bajsa?
- Direkt när den har vaknat
- När den har lekt
- När den har druckit mycket
- När den har ätit
En hund kissar eller bajsar normalt inte där den sover. Detta kan man dra nytta av när man ska få valpen rumsren. Vissa har valpen i en liten hage, t ex gjord av fyra kompostgaller. I valphagen ska det finnas sovplats, vatten och matskål. Det gäller då att ha regelbunden koll och ta ut valpen och rasta den så den inte tvingas göra ifrån sig vid sin sovplats.
Kissfri zon
Eftersom jag aldrig (!) lämnat Maya ensam så har jag kunnat ha koll på henne hela tiden, eller nja nästan, för hon lyckades ändå att kissa och bajsa inomhus i obevakade ögonblick. Hon valde gärna samma ställen också. Jag tvättade rent men det upprepades ändå. Till slut placerade jag ut ett av hennes små hus (ja, hon har tre stycken…!) på varje inomhus-rastställe. Dessutom har jag bättre koll på hennes “nödighetssymptom”. Och, voilá! Nu är hon rumsren!
Eller nja, nästan rumsren… Härom morgonen när hon väckte mig så bad jag henne att låta mig fortsätta sova för jag var så så trött. Och det gjorde hon – och – satte sig att kissa på sovrumsmattan! Jo, jag hade ju kunnat sova vidare så det var ju egentligen ganska snällt av henne (och korkat av mig…!). Vilken intelligent chihuahua jag har!!!
“Stoppa snudan i kisset”
Förr trodde man att det bästa sättet att få en valp rumsren var att stoppa dess nos i deras eget kiss. Det är inte särskilt smart! Valpen lär sig istället att husse eller matte ibland, helt utan anledning, får en knäpp och attackerar. Valpen lär sig därmed att inte lita på husse/matte. Om du tycker att hunden ser skamsen ut så läser du av den fel – det är som den är rädd för dig. Om du får syn på hunden när den tänker kissa inomhus så säg “Nej!” och bär ut den istället. Belöna därefter den för gott uppförande.
Kattlåda / hundlåda
Man kan också lära små hundar som chihuahua att “kissa på lådan” som katter. Givetvis måste hunden ändå rastas regelbundet utomhus!
fredag 21 oktober 2011
Ett olyckligt chihuahua fall
För snart fyra veckor sedan så hände det något som jag aldrig hade förväntat mig: Maya ramlade ner från mitt knä och bröt sitt ena framben. Det var alldeles fruktansvärt – Maya skrek, jag fick panik och grep tag i henne o skrek efter sonen och hans kompis att hjälpa mig. På nolltid kom vi iväg till Djursjukhuset (i Malmö) med Maya där hon fick smärtlindring till att börja med. Jag höll henne hela tiden och ville inte släppa henne. När hon skulle röntgas propsade jag på att hålla henne - jag trodde att hon skulle få mer ont när hon skulle läggas ner på röntgenbordet och jag måste ta mitt ansvar och inte lämna henne. Men det var jättesvårt – jag tittade på veterinären och frågade “Är du säker på att du klarar av det?” Jo, det gjorde hon ju såklart, så hon fick ta över. Maya blev röntgad och det konstaterades vad jag trott, att benet var brutet. Operation planerades och hon fick stanna kvar på sjukhuset. Det var också hemskt eftersom jag aldrig lämnat bort Maya till någon okänd tidigare och nu blev jag tvungen att lämna henne, dessutom med smärta, till helt okända människor i en helt okänd miljö.
Jag ringde till Djursjukhuset flera gånger om dygnet för att “kolla läget” eftersom jag var så orolig får hur hon mådde och hur hon hade det där. Jag kan tala om att de har telefonsvararen igång kl 11 på kvällarna… (om det inte är akut förstås)
Första natten utan älskade Maya blev det svårt att sova. Jag anklagade mig själv att jag inte haft bättre kontroll på henne. För mina vänner kunde jag knappt tala om vad som hade hänt, det dröjde ett par veckor innan jag hämtade mig. Såklart det är bättre för Maya om matte är glad!Nästa dag när jag pratade med Djursjukhuset sa de att det var relativt vanligt, både bland hundar och katter, när de var små valpar/kattungar. Det hade jag ju aldrig kunnat tro, särskilt inte bland katter.
Vi hälsade på Maya dagen efter olyckan. Hennes älskade leksak “Pipen” fick följa med så att hon skulle ha något hemifrån. Maya var ganska “borta” av all smärtlindring och lugnande hon fått så jag bara satt och höll henne i min famn i två timmar. Sonen satt bredvid och spelade på sin mobiltelefon. Nästa dag blev det operation och jag fick reda på att det gått bra. Maya blev opererad av Ole Frykman, en veterinär med specialisering inom kirurgi och ortopedi.
Redan dagen efter operationen fick jag hämta hem henne. Hon fick en tratt runt huvudet för att hon inte skulle slicka på sitt nyopererade ben. I benet sitter nu fyra metallstift som går ut på bägge sidor och är förankrade med två plastklumpar. Hon får inte springa eller hoppa – bara skritta kortare promenader, i början 5-10 minuter åt gången. Hur lätt är det med en valp??!!? Inte alls kan jag tala om. Jag har fått begränsa hennes rörelseytor med hjälp av kompostgaller, köpa mattor till golven (annars halkrisk på parkett- och laminatgolv). Hon kan inte sova hos mig längre som hon var van vid – vilket skapat många långa nattliga stunder med pipljud (från Maya…).
På måndag nästa vecka ska jag för första gången träffa veterinär Ole Frykman, som opererade henne och på fredag ska vi för andra gången träffa den mycket duktiga och trevliga sjukgymnasten, Marie.
Fotona av Maya och hennes älskade Pipen här på sidan tog jag två dagar efter hennes operation.
onsdag 19 oktober 2011
lördag 15 oktober 2011
Slickar i sig solsken
Sötaste chihuahuan Maya fullkomligt älskar att sitta och lapa sol!
- Mmm, jag älskar sol och värme!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)