måndag 14 januari 2013

Skällande hundar och grannar

Chihuahuorna Maya och Pyret älskar att vara ute och springa och jaga varandra i trädgården.  Det är deras bästa lekplats där de får möjlighet att riktigt sträcka ut kroppen och springa av sig. Tyvärr så skäller de ibland när någon går förbi vår trädgård, särskilt om det passerar en hund. Det är visserligen en av hundars grundinstinkter att varna när någon kommer för nära deras revir, men jag vill helst att de är tysta vilket jag tyvärr ännu inte lyckats med.

När de börjar skälla så kallar jag direkt in dem. Om det inte är en hund som går förbi eller en granne som har lånat en stor hund och stannar till med den framför vår häck eller står och stampar och retar dem och samtidigt ber dem hålla flabben (ja, det har förekommit!) så slutar de att skälla och springer in. Annars får jag gå bort till dem och visa dem in i huset (genom att peka och lugnt säga “GÅ IN”). Oftast är det Pyret som börjar skälla och Maya som hänger på.

Det händer att Pyret skäller på hundar vi går förbi när vi är ute på promenad. Men det har jag nästan lyckats träna bort. Vad jag har lärt mig, är hemligheten att man i rätt ögonblick, dvs precis millisekunden innan de går in i “skälläge”, fångar deras uppmärksamhet med något för dem intressant, t ex godis eller lek. Men då gäller det att man upptäcker personen eller hunden utanför trädgården eller på promenaden innan hunden gör det. Det är såklart lättare när man är ute och promenerar än i en trädgård, särskilt nu på vintern då det inte vore särskilt behagligt att sitta på vakt vid häcken…

Till sommaren hoppas jag att jag får många möjligheter att träna med dem så att jag får helt tyst på mina små chihuahuor och även sura grannar som beter sig otrevligt för att mina hundar följer sin instinkt och ibland skäller de sekunder det tar för ett hundekipage att passera vår fem meter breda häck.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar